Självhjälpsbehandling och konventionell behandling med kognitiv beteendeterapi: en stepped-care modell för att behandla psykisk ohälsa i primärvården

Studien bedrivs i samarbete med Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitetet.

Psykisk ohälsa i form av ångestsyndrom, depression och stress är vanligt förekommande i såväl normalbefolkningen som bland primärvårdens patienter. Dessa tillstånd kan ofta effektivt behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT), men inom primärvården är tillgängligheten till behandlingen starkt begränsad, vilket till stor del kan förklaras med brist på psykologer med rätt kompetens.

Ett sätt att öka tillgängligheten är att erbjuda den i form av terapeutledd självhjälpsbehandling. Den övergripande principen vid denna typ av behandling är att patienten tar del av samma komponenter som i sedvanlig KBT, men gör det genom utförliga texter. Detta innebär att om exempelvis exponering för ormar är en viktig komponent i sedvanlig KBT så ingår ormexponering även i självhjälpsbehandling med KBT.

Även om tidigare forskning visat att självhjälpsbehandling kan vara effektivt så svarar mellan 25 och 50 procent inte tillräckligt väl på behandling. En viktig fråga är därför om dessa patienter som har otillräckligt behandlingssvar skulle få bättre effekt av sedvanlig KBT.

Att först erbjuda patienter insatser som är mindre resurskrävande för att stegvis öka vårdinsatserna kallas stepped-care och är en modell för att effektivt utnyttja begränsade resurser. I detta forskningsprojekt undersöks denna fråga genom att primärvårdspatienter med psykisk ohälsa i en första fas erhåller självhjälpsbehandling (n=400).

Efter 10 veckor görs en bedömning om patienten tillfrisknat och de patienter som inte gjort det randomiseras i en andra fas till fortsatt självhjälpsbehandling i ytterligare 10 veckor (n=75) eller till sedvanlig KBT-behandling öga-mot-öga (n=75).

Efter den andra fasen genomgår deltagarna återigen en klinisk bedömning och forskargruppens hypotes är att de som erhållit sedvanlig KBT i den andra fasen kommer att göra en större förbättring än deltagare som genomgått fortsatt självhjälpsbehandling.

Ansvarig prövare

Erik Hedman, med dr.