Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression – är de effektiva?

Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat de senaste decennierna. Patienter med lätt till måttlig depression tas ofta om hand i primärvården och behandlas med antidepressiv medicin och/eller kortare psykoterapi (i regel KBT). 

Tidigare forskning har visat att KBT given som 12-25 samtal har effekt vid dessa tillstånd, men effekten av kortare terapier är otillräckligt studerad. Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt kortare KBT-terapier har på lätt till måttlig depression, och att undersöka eventuella skillnader i effekt utifrån antidepressiv läkemedelsbehandling, ålder, terapilängd eller depressionsgrad.

Metod

Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Genom sökning i MedRave på KBT och depressionsdiagnos under en tolvmånadersperiod på Liljeholmens vårdcentral inkluderades 37 individer i studien. MADRS-S-skattning vid behandlingsstart och behandlingsavslut användes för att beräkna effekt på individnivå och gruppnivå.

Resultat

Antal givna terapisamtal varierade mellan 3 och 10. Medelvärde för antal givna samtal var 5,8. Effektstorleken - räknad på gruppnivå – beräknad med en metod för studier utan kontrollgrupp - var stor. Andelen individer med effekt var 47%, vilket är jämförbart med resultaten i tidigare forskning av längre terapier. En lägre andel med effekt sågs hos dem med pågående läkemedelsbehandling och i de högre åldersgrupperna.

Slutsatser

Kortare KBT-interventioner i primärvården kan ha effekt vid lätt till måttlig depression. Vi fann en stor effektstorlek på gruppnivå, vilket speglar den kliniska nyttan med insatsen. Studiepopulationen är dock för liten för att resultatet ska gå att generalisera. Av dem utan effekt remitterades flertalet vidare efter avslutad terapi, vilket speglar primärvårdens dubbla roller som behandlare/sorterare.

VESTA-projekt 2014

  • Projektledare: Karolina Bergman, ST-läkare Liljeholmens vårdcentral,
  • Handledare: Eva Toth-Pal